Vad är straffet för att köra vattenskoter utan förarbevis? Från och med 1 Maj 2022 kan du inte köra en vattenskoter utan ett giltigt förarbevis, vilket står i lagen om förarbevis för vattenskoter. När du kör vattenskoter måste du som befälhavare alltid ha med dig förarbeviset samt en giltig identitetshandling. Om du har genomfört utbildningen med godkända resultat, kan du visa upp ett giltigt utbildningsbevis i stället för förarbevis. Detta gäller endast en månad från det att du blir godkänd i utbildningen.
Straffet för att medvetet köra vattenskoter utan förarbevis är böter. Det räknas som olovligt förande av vattenskoter. Detta gäller även om någon medvetet eller av oaktsamhet låter en annan person köra en vattenskoter utan att vara berättigad till det (28 § lagen om förarbevis för vattenskoter).
Polis och kustbevakning kan stoppa en vattenskoter och kontrollera föraren enligt lag. Beroende på hur allvarligt brottet är kan de leda till minst 30- och högst 150 dagsböter. Åklagaren utfärdar boten, och eftersom lagen är ny finns det inte så mycket praxis att följa. Bötesbeloppet varierar beroende på den tilltalades ekonomiska situation, eftersom man bedömer vad som anses vara ett skäligt belopp.
För att undvika detta kan du, precis som många andra, skaffa ditt förarbevis för vattenskoter hos oss på CSM vattenskoterutbildning. Vi är ett ledande företag som har utbildat tusentals vattenskoterförare och erbjuder kurser för förarbevis vattenskoter på flera orter i landet.
Vad händer när man får straff för att köra vattenskoter utan förarbevis?
Förarbeviset kan återkallas om innehavaren begår brott enligt sjölagen, sjötrafikförordningen eller förordningen om användning av vattenskoter, vilket kan inkludera följande:
-
- Fortkörning
- Sjöfylleri
- Vårdslöshet i sjötrafik
- Onödigt störande körning
Kustbevakningen eller polisen kan omhänderta ett förarbevis på platsen. Transportstyrelsen prövar frågan. Vid slutlig återkallelse bestämmer Transportstyrelsen en spärrtid, inom vilken man inte kan utfärda ett nytt förarbevis. Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år (Lag 2022-288).
